Jag börjar med att säga att jag förundras över hur dem som pendlar och framför allt veckopendlar, trots att de kanske har familj och barn klarar av det i flera flera år.

Som många av er säkerligen vet, pendlar jag 4-5 dagar i veckan till mitt jobb i Vimmerby. Det är närmsta väg 7 mil enkel resa. Jag körde bil det första 1½ åren, men kände sen att det tog rejält på krafterna att nöta dag ut och dag in i bilen. Det var inte bara energin, utan en säkerhetsfråga, framför allt på vintern, och även en ekonomisk fråga.

Från och med oktober förra året har jag åkt buss/tåg. Ett alternativ som är säkrare och mer ekonomisk men det för såklart med sig vissa negativa punkter också. Jag ökar restiden per dag med cirka en timme (bortsett från de underbara tågförseningar som nästan alltid förekommer mellan Linköping och Kalmar) och jag tappar också flexibiliteten med bil och måste anpassa mig efter buss- och tågtabeller. Det är inte bara jag som drabbas, utan även mitt jobb. Mindbite har gjort vad dem har kunnat för att allt ska fungera så bra som möjligt, all heder åt dem. Jag har även fått möjligheten att jobba en dag i veckan hemifrån, vilket är jätteskönt. Att vara ”hemma” 1½ timme tidigare gör hur mycket som helst för både energin och lugnet man känner för att man inte behöver stressa till buss eller tåg.

En vanlig dag för mig ser ut såhär:
05:45 – Vaknar och kliver upp
06:30 – Går/cyklar till resecentrum
06:45 – Bussen avgår från Oskarshamn
07:48 – Byte av buss i Slätmon (Hultsfred)
08:15 – Ankomst till Vimmerby Resecentrum
08:25 – Anländer till kontoret
16:45 – Lämnar jobbet
16:55 – Bussen avgår från Vimmerby Resecentrum
17:36 – Byte av buss i Jonsbo (Västervik)
18:25 – Ankomst till Oskarshamn Resecentrum
18:40 – Hemma igen, börja med maten
19:30 – Äter middag
20:00 – TV och diverse nöjen
22:30 – Dags för sängen för att inte vara helt förstörd nästa dag

Kort sammanfattat kan man säga att jag är hemifrån 12 timmar och har cirka 2-3 timmar där jag kan umgås med Katrin, vänner och familjen.

Vad vill jag få ut av det här blogginlägget då?

Egentligen inte mer än att informera er läsare om hur min vardag ser ut och hur jag ser på att pendla. Jag avskyr att pendla och förstår inte att de som har familj och barn fixar att pendla och framför allt inte veckopendla. Under en kortare tid kan jag absolut tycka det är okej. Jag har pendlat till Vimmerby i över två år och vågar nog påstå att jag är ganska erfaren av att pendla nu. Det som jag tycker är jobbigast är att man inte får tillräckligt med tid för att träna eller umgås med vänner, för den lilla tid jag har på kvällarna vill jag självklart umgås med Katrin och då prioriteras vänner, träning och andra fritidsintressen ner. Det hinns tyvärr inte med speciellt ofta.

Nu tänker du säkert ”Var glad att du har ett jobb!”. Det är jag, jag älskar det jag jobbar med och trivs kanonbra på Mindbite och det är till största delen deras förtjänst att jag fortfarande pendlar. Hade jag inte haft det jobbet jag har idag hade jag absolut inte pendlat, för det är inte värt varken tiden eller energin att pendla om man inte har ett motiverande jobb.